Dag 16: Running up that hill.
Hej läsare. Sedan sist har vi blivit av med vårt Mastercard, Alexander har blivit påkörd av en moppe, och vi har träffat resans första kackerlacka.
Efter vår första natt i Guilin hyr vi cyklar och ger oss ut på vägarna. Vi vill se mer av de gröna kullarna som omger stan. Kulle efter kulle vill ha inträde, mellan 20-30 yuan för att få komma in! Vi är snåla och betalar inte, utan cyklar runt de inhängnade områdena istället medan vi tittar in och säger saker som "ooh" och "aah". Vi har redan checkat ut från Backstreet Youth Hostel som bara kostade 80 yuan, eftersom det luktade mögel och en kackerlacka gjorde cameo i badrummet. Vi tänker så här, på en ö i en bungalow så är det insekternas hemmaplan och vi får lära oss leva med vad som nu kryper och har sig, men i städer då har vi högre krav på tillvaron. Dessa är, kortfattat, rena lakan, inga kackerlackor, och en gnutta charm.
Alexanders Mastercard som vi båda satt in pengar på och som agerar som vår delade ekonomi till alla gemensamma utgifter, är borta. Vi har inte behövt det sedan Shanghai och det finns ingenstans att hitta. Kortet spärras, nytt kort beställs, som Anneli får skicka till Filip som tar med det till Bali där vi ska möta upp honom i början på April. Tills dess använder vi Swedbankkorten med deras förbannade uttagsavgifter.
Det är lördag och vi ser väldigt många sitta och spela kortspel som vi inte förstår oss på på gatorna. En moped kör i en korsning in i Alexanders cykel men cykeln klarar sig förvånansvärt bra, och Alexander får bara ett småsvullet lår som kvitto efter händelsen. Vi njuter för mycket av att rulla runt på smågatorna för att haka upp oss på krocken. Sen hittar vi Laoren Hill som vi bestiger gratis (that's what he said!) och svetten rinner på ett skönt vis. Utsikten är grym.
Vi känner oss nöjda med dagen och funderar på vart vi ska checka in i ikväll. Ingen av oss har fått feeling för Guilin så vi drar till Yangshuo direkt istället. På busstationen som har en buss dit var tjugonde minut möter vi en till synes trevlig ung kille som kallar sig Kevin. Hans engelska är okej, han säger att han jobbar för busstationen med att hjälpa utlänningar, vilket vi betvivlar. Han hjälper oss hur som helst till vår buss och frågar oss om hur länge vi ska vara i Yangshuo och om vi bokat hostel. Vi säger att vi hört bra saker om Bamboo Inn, som han säger att de bygger om. Men det finns två, säger vi, bygger de om båda? Ja, säger han. Det gör dom. Om 3-5 månader, då kan vi nog bo där, men nu är det som sagt kört. Attans!, utbrister vi. Och vi som fått tips om det stället av en man på Backstreet som vi uppfattade det som att ha bott där för två kvällar sen och älskat det. Vi måste missuppfattat...
-So Kevin, where do YOU think we should stay?
-Hmm, somewhere close to bus station. An international youth hostel maybe, those good.
-Ah, thanks...
Vi noterar det han säger som ett ställe att undvika. Bussen han lett oss tar dubbelt så lång tid som de ska ta, men de visar Jackie Chans Police Story III: Supercop på resan på kinesiska så det gör det okej.
Vi kommer till Yangshuo vid åttatiden efter mörkrets inbrott och Alexander blir sådär förväntansfullt nervös som han alltid blir i en ny stad.
Direkt när vi stiger av bussen möts vi av en långsmal kines som hoppar på oss och upprepar på dålig engelska "you need place to stay? I have, very cheap". En sur Sarah svarar snabbt "No! We have booked. At Bamboo Inn" därpå mannen säger "No, you have not. And no rooms, holiday now!". (Vi är helt säkra på att Kevin ringt denna djävul till man och berättat att vi ska komma). Efter sjukt mycket tjat går vi med på att se ett rum på detta ställe som heter Yangshuo International Youth Hostel, mest för att ett dubbelrum kostar 40 yuen. Trötta, svettiga och irriterade som vi är tar vi rummet. En natt.
En snabbdusch senare går vi ner för att äta. Kvinnan i receptionen skriker "hello, hello heeellloooo!" efter oss så vi stannar samtidigt som hon gör något med en telefon och presto så gör äckelmannen inträde för att visa oss de olika turerna man kan göra i området. Imorgon finns en flodtur längs Li River, först buss och sedan flotte upp och ner för floden. Special price for us, of course. Och vi måste boka NUUUU innan platserna tar slut! Se så många som bokat, säger mannen och visar en bunt med sedlar (flera gånger). Efter varje äcklig mening lägger han till ett nervöst, falsk skratt. Sarah fantiserar om att ta ett samurajsvärd och... vi köper till slut resan för 100 var, efter att vi fått ner den en tjuga, och försäkrat oss om att mat ingår, och att inga andra kostnader tillkommer. Vi är tillbaka vid två dagen därpå, säger han. Och nu vill han presentera vad vi ska göra resten av vår vistelse. Vi säger irriterat nej och att vi ska äta och går därifrån. Så fort vi lämnat byggnaden är båda överrens om att checka ut så afort vi vaknar.
Sjävla staden Yangshuo var inte mycket att se. Staden omges av sjukt fina och coola bergstoppar/kullar, men känns lite som en charterlabyrint av butiker som säljer strunt, fast utan närliggande badstrand. Men som sagt, vi vet mycket väl att det är landsbyggden runtomkring staden som är the shit och detta ska vi utforska under de närmsta dagarna. Till middag äter vi Beer Fish, en lokal specialitet. En levande fisk kommer i håv till oss vid vårt bord och servitrisen frågar om den duger. Det gör den.
Den natten sover väldigt dåligt. Oväsen från gatan hörs till en bra bit efter tre, täckena är alldeles för tjocka för temperaturen som lurar runt 25 grader. Kackerlacka II träffar vi på toaletten. Och Alexander undrar hur en säng kan vara obekvämare än ett golv?
Sarah och Alexander
Efter vår första natt i Guilin hyr vi cyklar och ger oss ut på vägarna. Vi vill se mer av de gröna kullarna som omger stan. Kulle efter kulle vill ha inträde, mellan 20-30 yuan för att få komma in! Vi är snåla och betalar inte, utan cyklar runt de inhängnade områdena istället medan vi tittar in och säger saker som "ooh" och "aah". Vi har redan checkat ut från Backstreet Youth Hostel som bara kostade 80 yuan, eftersom det luktade mögel och en kackerlacka gjorde cameo i badrummet. Vi tänker så här, på en ö i en bungalow så är det insekternas hemmaplan och vi får lära oss leva med vad som nu kryper och har sig, men i städer då har vi högre krav på tillvaron. Dessa är, kortfattat, rena lakan, inga kackerlackor, och en gnutta charm.
Alexanders Mastercard som vi båda satt in pengar på och som agerar som vår delade ekonomi till alla gemensamma utgifter, är borta. Vi har inte behövt det sedan Shanghai och det finns ingenstans att hitta. Kortet spärras, nytt kort beställs, som Anneli får skicka till Filip som tar med det till Bali där vi ska möta upp honom i början på April. Tills dess använder vi Swedbankkorten med deras förbannade uttagsavgifter.
Det är lördag och vi ser väldigt många sitta och spela kortspel som vi inte förstår oss på på gatorna. En moped kör i en korsning in i Alexanders cykel men cykeln klarar sig förvånansvärt bra, och Alexander får bara ett småsvullet lår som kvitto efter händelsen. Vi njuter för mycket av att rulla runt på smågatorna för att haka upp oss på krocken. Sen hittar vi Laoren Hill som vi bestiger gratis (that's what he said!) och svetten rinner på ett skönt vis. Utsikten är grym.
Vi känner oss nöjda med dagen och funderar på vart vi ska checka in i ikväll. Ingen av oss har fått feeling för Guilin så vi drar till Yangshuo direkt istället. På busstationen som har en buss dit var tjugonde minut möter vi en till synes trevlig ung kille som kallar sig Kevin. Hans engelska är okej, han säger att han jobbar för busstationen med att hjälpa utlänningar, vilket vi betvivlar. Han hjälper oss hur som helst till vår buss och frågar oss om hur länge vi ska vara i Yangshuo och om vi bokat hostel. Vi säger att vi hört bra saker om Bamboo Inn, som han säger att de bygger om. Men det finns två, säger vi, bygger de om båda? Ja, säger han. Det gör dom. Om 3-5 månader, då kan vi nog bo där, men nu är det som sagt kört. Attans!, utbrister vi. Och vi som fått tips om det stället av en man på Backstreet som vi uppfattade det som att ha bott där för två kvällar sen och älskat det. Vi måste missuppfattat...
-So Kevin, where do YOU think we should stay?
-Hmm, somewhere close to bus station. An international youth hostel maybe, those good.
-Ah, thanks...
Vi noterar det han säger som ett ställe att undvika. Bussen han lett oss tar dubbelt så lång tid som de ska ta, men de visar Jackie Chans Police Story III: Supercop på resan på kinesiska så det gör det okej.
Vi kommer till Yangshuo vid åttatiden efter mörkrets inbrott och Alexander blir sådär förväntansfullt nervös som han alltid blir i en ny stad.
Direkt när vi stiger av bussen möts vi av en långsmal kines som hoppar på oss och upprepar på dålig engelska "you need place to stay? I have, very cheap". En sur Sarah svarar snabbt "No! We have booked. At Bamboo Inn" därpå mannen säger "No, you have not. And no rooms, holiday now!". (Vi är helt säkra på att Kevin ringt denna djävul till man och berättat att vi ska komma). Efter sjukt mycket tjat går vi med på att se ett rum på detta ställe som heter Yangshuo International Youth Hostel, mest för att ett dubbelrum kostar 40 yuen. Trötta, svettiga och irriterade som vi är tar vi rummet. En natt.
En snabbdusch senare går vi ner för att äta. Kvinnan i receptionen skriker "hello, hello heeellloooo!" efter oss så vi stannar samtidigt som hon gör något med en telefon och presto så gör äckelmannen inträde för att visa oss de olika turerna man kan göra i området. Imorgon finns en flodtur längs Li River, först buss och sedan flotte upp och ner för floden. Special price for us, of course. Och vi måste boka NUUUU innan platserna tar slut! Se så många som bokat, säger mannen och visar en bunt med sedlar (flera gånger). Efter varje äcklig mening lägger han till ett nervöst, falsk skratt. Sarah fantiserar om att ta ett samurajsvärd och... vi köper till slut resan för 100 var, efter att vi fått ner den en tjuga, och försäkrat oss om att mat ingår, och att inga andra kostnader tillkommer. Vi är tillbaka vid två dagen därpå, säger han. Och nu vill han presentera vad vi ska göra resten av vår vistelse. Vi säger irriterat nej och att vi ska äta och går därifrån. Så fort vi lämnat byggnaden är båda överrens om att checka ut så afort vi vaknar.
Sjävla staden Yangshuo var inte mycket att se. Staden omges av sjukt fina och coola bergstoppar/kullar, men känns lite som en charterlabyrint av butiker som säljer strunt, fast utan närliggande badstrand. Men som sagt, vi vet mycket väl att det är landsbyggden runtomkring staden som är the shit och detta ska vi utforska under de närmsta dagarna. Till middag äter vi Beer Fish, en lokal specialitet. En levande fisk kommer i håv till oss vid vårt bord och servitrisen frågar om den duger. Det gör den.
Den natten sover väldigt dåligt. Oväsen från gatan hörs till en bra bit efter tre, täckena är alldeles för tjocka för temperaturen som lurar runt 25 grader. Kackerlacka II träffar vi på toaletten. Och Alexander undrar hur en säng kan vara obekvämare än ett golv?
Sarah och Alexander
Kommentarer
Postat av: Konstantin
Hur löser ni problemet med tvätt medans ni rör er så
ofta?
filakia
Postat av: Alexander
Alla hostels har i regel tvättservice. Hittills har det kostat 30-60 yuan för att få den ren och torr tillbaka oftast samma dag. Vi har bara varit med om kalltvättar hittills, men det har tjänat oss väl.
Postat av: 7
Ett enormt 'haha' för bilderna och en känsla av irriation av berättelsen om vistelsen. Måste snart sluta läsa den här bloggen, för jag blir för frustrerad. GAH!
Postat av: 7
Ja, jag kan inte stava - så irriterad blir jag ;)
Postat av: Hanna S
Vilka roliga bergstoppar, ser ut som droppar fast åt fel håll! Rapport från Göteborg: Sol, +8 grader och sedvanligt gott fika på "filmcaféet" som ingen nånsin kommer ihåg vad det heter.
/H
Trackback
