Everything's better with a tan!

Vi lever mitt i en djurpark. Eller i en djungel är antagligen en mer passande beskrivning. Imorse vaknade jag till ljudet av bräkande getter. De smög runt på vår framsida och skrek något som lät som "heeeiiillooo". Alex vaknade såklart inte. På den lilla stigen som leder till vårt boende möts vi ibland av en halv hönsgård som är ute på promenad bland alla tusentals gräshoppor, myror och skalbaggar. På vår toa ligger numera ca fem lik av kackerlackor. Vi har nämligen gjort resans bästa investering; en insektsspray av märket Baygon. Dödar och förhindrar olaga intrång och äggläggning. Vi har sprutat rakt på förödarna och sett dom sakta "somna in" på rygg.

Det är skönt att bo en bit ifrån "centrum" med alla unga indonesiska killar som hänger utanför sina barer/restauranger och upprepar samma sak varenda gång man passerar. "Nice couple" säger en som faktiskt ser ut att vara äldre än sjutton. Jag ler lite falskt och snällt. "Wanna suck my lollipop?" Och där dog mitt leende.

Vi har båda fortsatt flagna på axlarna. Alex axlar är svagt rosa och han täcker dom duktigt med min svenska sjal. Vågorna på havet blir större för varje dag och man önskar att det mintiga vattnet gick att dricka. Lemonade with a twist of mint, brukar jag tänka för mig själv och känna hur galenskaperna försöker ta över. Ok.

Nu sitter jag och svettas i en bambu-bungalow (fläkten funkar inte!) med magsmärtor deluxe och en sovande grek bredvid mig. Ikväll ska vi gå upp på en liten bergstopp och beskåda solnedgången och sedan försöka ta ut pengar igen, kolla mailen om Filip hört av sig och kanske äta på öns enda japanska ställe.